Många elever är inte mogna för att studera i öppna läromiljöer
Buller och oljud stör koncentration, lyssnande och kommunikation samt ökar sinnesbelastning.
Vi har med glädje noterat att HBL publicerat flera artiklar gällande grundskolor och utbildning. Det som ändå inte behandlats i någon större utsträckning är vad man borde tänka på då man planerar skolutrymmen som är tillgängliga för alla. I Finland har trenden de senaste åren varit, både inom nybyggande och vid renovering, att skapa så kallade öppna läromiljöer.
Många elever i lägre grundskoleklasser är inte mogna för att studera i öppna läromiljöer. Deras förmåga att reglera sin egen aktivitet och gestaltningsförmåga håller på att utvecklas. Egna hemklassrum, klasskompisar och lärare däremot strukturerar elevernas skolvardag och ger dem en känsla av trygghet. Läromiljön ska stöda alla barns inlärning, men för barn med funktionsutmaningar och sinneskänsligheter kan en öppen läromiljö vara särskilt krävande.
Flexibilitet och utrymmens variationsmöjligheter har nämnts som fördelar med öppna läromiljöer. Enligt forskardoktor Erland Vinje är följderna ändå de motsatta. Det har visat sig att möjligheterna till flexibilitet och spontanitet minskar då man ständigt måste ta hänsyn till andra läroklassers utbildning. Elevers rastlöshet och olika störmoment har ökat och närkontakten till läraren har minskat. Enligt Vinje grundar sig öppna läromiljöer på ekonomiska skäl. När alla utrymmen räknas till läromiljöer får man inrymt fler elever inom färre kvadratmetrar.
I Norge infördes öppna läromiljöer redan på 1960-talet, men efter krav av elev- och lärarorganisationer byggdes mellanväggar på 1980-talet. I Sverige håller man på att avstå från öppna läromiljöer, då de flesta elever lider av att studera i sådan miljö.
Öppna läromiljöer är särskilt krävande för barn med funktionsnedsättningar och sinneskänslighet. Enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) skolhälsoundersökning 2017 hade 14 procent av ungdomarna någon allvarlig funktionsutmaning. Enligt Katja Jussilas doktorsavhandling är ungefär 8 procent av barnen sinneskänsliga.
I öppna läromiljöer ökar stödbehovet för barn med funktionshinder. Buller och oljud stör koncentration, lyssnande och kommunikation samt ökar sinnesbelastning. Ständigt växlande och förändrande läromiljöer skapar rastlöshet i skolvardagen och försvårar gestaltning av utrymmen och inlärning av tillgängliga rutter. Det är svårt att använda och förvara större hjälpmedel om man inte har egna klassrum. Behov av klassassistenter kan uppstå endast på grund av de stödbehov som de ändrande läromiljöerna skapar. Infektioner som covid-19-viruset sprider sig lättare i öppna läromiljöer där det finns mycket människor och kontakter. I dessa läromiljöer är det särskilt krävande att minimera kontakter och hålla isär lärogrupper.
Kommunala beslutsfattare måste kartlägga ändringsbehov i nuvarande öppna läromiljöer så att alla elevers rätt till utbildning fullföljs. Läromiljön ska stöda alla barns inlärning, men nu går utvecklingen mot motsatt håll. Planeringen av nya skolutrymmen samt renoveringen av gamla utrymmen måste basera sig på forskning samt lärares, elevers och föräldrars erfarenhetskunskap, inte på kortsiktiga sparkrav.
Ylva Krokfors, sakkunnig inom social- och hälsovårdspolitik, Invalidförbundet rf, Johanna Meriläinen, rehabiliteringschef, Förbundet Finlands svenska synskadade rf, Sari Valjakka, sakkunnig inom påverkansarbete, Autism Finland rf
Den här insändaren är publicerad i Huvudstadsbladet 22.4.2021.