Siirry sisältöön
Haku Lahjoita
Numero 4/2021 Pääkirjoitus

Hyvinvointialuevaaleissa vaikuttaminen kannattaa!

Vuosi 2021 tullaan muistamaan vuotena, jolloin Suomi alkoi taas avautumaan rokotuskattavuuden nousun myötä. Huoli koronasta ei ole poistunut kokonaan. Syytä varovaisuuteen vuorovaikutuksessa ja ihmisten välisessä kanssakäymisessä on edelleen.  

Tarja Parviainen hymyilee.
Tarja Parviainen

Olemme siirtymässä kohti vuotta 2022. Tammikuussa 23.1.2022 pidetään historian ensimmäiset hyvinvointialueiden vaalit. Kuntien järjestämisvastuulla olevat sosiaali- ja terveydenhuollon palvelut sekä pelastustoimi siirtyvät vuodesta 2023 alkaen hyvinvointialueiden vastuulle. Hyvinvointialueen ylintä päätösvaltaa käyttää aluevaltuusto, jonka jäsenet ja varajäsenet valitaan aluevaaleilla. 

Hyvinvointialueet tulevat jatkossa vastaamaan myös autismikirjon ihmisten tarvitsemista sosiaali- ja terveyspalveluista. Kysymys kuuluu, miten hyvinvointialueilla varmistetaan henkilöstön autismikirjon osaaminen? Entä millaisiksi muodostuvat autismikirjon ihmisten ja heidän perheidensä tarvitsemat hoito- ja palvelupolut? Näihin kysymyksiin voi vaaleissa ehdolle asettuvilta ehdokkailta vaatia vastauksia. Jäsenyhdistysten kannattaa olla myös suoraan yhteydessä hyvinvointialueidensa valmisteluvastuussa oleviin virkamiehiin sekä valmisteluryhmiin kysymysten tiimoilta. Ja mikä tärkeintä: aluevaltuustovaaleissa kannattaa äänestää! 

Muutokset koetaan usein pelottavina ja uhkaavina, mutta itse koen, että muutokset ovat myös mahdollisuus. Autismiliitto pyrkii omalta osaltaan toimimaan muutostilanteessa muun muassa vaikuttamalla valmisteilla olevaan vammaislainsäädäntöön sekä muihin lakiuudistuksiin nostamalla esiin autismikirjon ihmisten ja heidän perheidensä tarpeita.  

*** 

Tätä pääkirjoitusta kirjoittaessani on Glasgow’ssa meneillään YK:n ilmastokokous, jossa jälleen kerran pyritään sopimaan sitovista tavoitteista maapalloa lämmittäville ilmastopäästöille. Paikalla on myös ilmastoaktivisteja, heidän kärjessään ruotsalainen Asperger-tyttö Greta Thunberg. Hän puhuu suoraan ilmastokatastrofista, vaati päättäjiä lopettamaan bla-blaan ja ryhtymään toimiin.   

Vuosi 2022 vie maailman ilmastonmuutoksen näkökulmasta vedenjakajalle: Ilmastoa lämmittävien päästöjen vähentämisellä on kiire ja yhtä kiireellistä on myös lajikadon ja luonnon monimuotoisuuden heikkenemisen pysäyttäminen. Ilmastonmuutos vaikuttaa kaikkeen elämään maapallolla ja erityisesti se vaikuttaa kaikkein heikoimmassa asemassa oleviin ihmisiin.   

Yhä enemmän onkin alettu puhumaan Ilmastonmuutoksen hillintään tähtäävien politiikkatoimien sosiaalisista vaikutuksista ja oikeudenmukaisuudesta. Mm. helteet, sään ääri-ilmiöt, eläinvälitteisten tautien lisääntyminen sekä energiantuotannon ja elinkeinorakenteen muutos vaikuttavat monilla tavoin heikoimmassa asemassa oleviin ihmisten arkeen ja hyvinvointiin. Glasgow’ssa aktivistit vaativat valtion päämiehiltä ja päättäjiltä todellisia, vaikuttavia tekoja. Meistä jokainen voi vaikuttaa myös omilla valinnoillaan: voisiko jatkossa kohtuus olla oman hyvinvointimme mittapuu? 

Rauhallista joulun odotusta ja hyvää uutta vuotta 2022 toivottaen,  

Tarja Parviainen 

toiminnanjohtaja 


Ledare: Värt att påverka i välfärdsområdesvalet! 

Vi kommer att komma ihåg år 2021 som året då Finland började öppna upp på nytt tack vare en allt högre vaccinationsgrad. Oron för coronaviruset har inte försvunnit helt och hållet, och det är skäl att fortsättningsvis vara försiktig vid växelverkan och i umgänget med andra människor. 

Vi går mot år 2022, och den 23 januari ordnas historiens första välfärdsområdesval. Från och med år 2023 kommer ansvaret för de social- och hälsovårdstjänster som kommunerna är skyldiga att ordna samt räddningsväsendet att övergå till välfärdsområdena. Den högsta beslutanderätten i ett välfärdsområde utövas av ett välfärdsområdesfullmäktige, vars medlemmar och suppleanter väljs i områdesvalet.  

Välfärdsområdena kommer framöver att även ansvara för de social- och hälsovårdstjänster som personer med autismspektrumtillstånd behöver. Frågan är hur man inom välfärdsområdena säkerställer att personalen har kunskap om autismspektrumtillstånd? Och hur kommer vård- och servicestigarna som personer med autismspektrumtillstånd och deras familjer behöver att se ut? Dessa frågor kan man kräva svar på av kandidaterna som ställer upp i valet. Det är också en god idé för medlemsföreningarna att direkt kontakta de tjänstemän och beredningsgrupper som ansvarar för beredningen av sina respektive välfärdsområden angående dessa frågor. Och det viktigaste av allt: det är värt att rösta i välfärdsområdesvalet! 

Förändringar upplevs ofta som skrämmande och hotfulla, men själv upplever jag att förändringar också är en möjlighet. Under den pågående förändringen strävar Autism Finland efter att agera genom att bland annat påverka handikapplagstiftningen som är under beredning samt andra lagreformer genom att lyfta fram behoven för personer med autismspektrumtillstånd och deras familjer. 

*** 

När jag skriver den här ledaren pågår FN:s klimatmöte i Glasgow, där man än en gång försöker komma överens om målen för klimatutsläppen som värmer upp jorden. På plats finns även miljöaktivister, med Greta Thunberg, som har diagnosen Aspergers syndrom, från Sverige i spetsen. Hon skräder inte orden när det gäller klimatkatastrofen och krävde att beslutsfattarna ska sluta babbla och börja agera. 

År 2022 kommer att vara en vattendelare när det gäller klimatförändringen i världen: det är bråttom att minska utsläppen som värmer upp jorden, lika bråttom är det också att stoppa artförlusterna och försvagandet av den biologiska mångfalden. Klimatförändringen påverkar allt liv på jorden och i synnerhet de allra mest utsatta människorna. 

Man har allt mer börjat prata om de sociala effekterna av och rättvisan i de politiska åtgärder som syftar till att stävja klimatförändringen. Bland annat värmeböljor, extrema väderfenomen, ökningen av antalet sjukdomar som smittar mellan djur samt den förändrade energiproduktionen och näringsstrukturen inverkar på många sätt på de allra mest utsatta människornas vardag och välbefinnande. I Glasgow krävde aktivisterna verkliga och effektiva handlingar av statscheferna och beslutsfattarna. Genom våra egna val kan vi alla påverka: skulle måttfullhet i fortsättningen kunna vara måttstocken för vårt välbefinnande? 

En fridfull väntan på julen och ett gott nytt år 2022 önskar 

Tarja Parviainen 

verksamhetsledare 

Artikkeli on julkaistu Autismi-lehdesssä 4/2021.