Information på svenska

Autism är en medfödd, permanent men föränderlig egenskap hos människor. Autism är en del av mänsklighetens naturliga neurodiversitet, där den olika utvecklingen av människors hjärnor producerar olika sätt att bearbeta information, uppleva och uppfatta världen och kommunicera och interagera med andra människor. De igenkännliga, gemensamma dragen hos autism uppträder individuellt hos varje person på autismspektrumet. Dragens av autismspektrumtillstånd inverkan på funktionsförmågan varierar mycket i samspel med den sociala, fysiska och psykologiska miljön, samt beroende på personens välbefinnande. Den mycket använda termen ”autismspektrum” beskriver mångfalden och variationen av autism hos autister.

Gemensamma drag:

• Svårigheter i det sociala umgänget, särskilt när det gäller interaktion och kommunikation.
• Sinnena förmedlar information och den tolkas på individuella och otypiska sätt.
• Svårigheter med att styra sin aktivitet (exekutiva funktioner).
• Onormalt kraftig belastning på nervsystemet och ökad stressnivå.

Autism är förknippat med många styrkor och resurser, inklusive god koncentration, förmågan att lägga märke till detaljer, lösa komplexa problem och en stark känsla för rättvisa.

Begreppet ”autismspektrumtillstånd” används när man talar om diagnostik och dess kriterier. Diagnosen autismspektrumtillstånd skapades för att identifiera de autistiska personer vars dragen i samspel med omgivningen bildar en störning som försämrar funktionsförmågan och kräver särskilt stöd från samhället. Alla autister uppfyller inte dessa kriterier.

Autism Finland är en nationell expert och icke-statlig organisation som representerar autismspektrumet. Vi är till för människor inom autismspektrumet och deras nära och kära.

Autism Finland grundades 1997 och främjar jämlikhet och möjligheten för människor inom autismspektrumet och deras nära och kära att påverka i livets alla områden.

Bland våra medlemmar finns medlemsföreningar verksamma i olika delar av Finland och rikstäckande, samt stödjande medlemmar i Autism Finland. Se hur du kan engagera dig i våra aktiviteter (webbsida på finska)!

Vad är rådgivningtjänst?

Vi vägleder och ger råd till de som kontaktar oss i frågor som rör autismspektrumet. Tillsammans se vi situationen med den som kontaktar oss, ger råd om att hitta tjänster och vägleder i att söka rätt tjänster. Rådgivningen ger inte individuell servicevägledning eller ordnar sjukvård eller socialvård. Med detta menar vi att vi kan hänvisa de som ställer frågor till rätt information eller instans, ge allmän information om tjänster, utbildning, sjukvård, rehabilitering eller andra instanser och frågor som rör autismspektrumet. Vi kan inte ta ställning till enskilda situationer och personliga handlingar får inte skickas till rådgivningen. Autism Finland bevakar den senaste informationen om autismspektrumfrågor, anordnar utbildningar och ger information om olika former av stöd och tjänster över hela landet.

Vem är rådgivningen avsedd för?

Du kan kontakta rådgivningen när du behöver råd och stöd i frågor som rör autismspektrumet. Rådgivningstjänsten är kostnadsfri för alla och dess målgrupp är personer inom autismspektrumet, deras anhöriga och vänner samt professionella som arbetar med dem, myndigheter och andra parter. Du behöver inte tillhöra någon förening för att kontakta rådgivningen. Om du är orolig för något nära eller avlägset besläktat med autismspektrumet, vänligen kontakta oss! Rådgivning på svenska bara via email: neuvontapalvelu(a)autismiliitto.fi

Du kan också dela dina framgångsrika erfarenheter av att hantera ärenden med olika parter. Vi är glada att höra från både tjänsteanvändare och proffs om olika tillvägagångssätt som har visat sig fungera.

Tillhandahåller Autism Finland tjänster eller rehabilitering?

Autism Finland tillhandahåller inte social- eller hälsovårdstjänster eller rehabilitering. Det är värt att följa Autism Finlands kalender, som tillkännager kommande utbildningar och evenemang som kan gynna individer inom autismspektrumet, familjer och yrkesverksamma inom området. Du kan också beställa utbildningar och konsultationer från Autism Finland för att stödja kund-, patient- och undervisningsarbete.

Material på svenska:

• Min autism: Guiden hjälper barnet att förstå sin egen speciella karaktär och sina styrkor. Guiden kan användas till exempel på kliniker, eller så kan föräldrar använda guiden när de diskuterar diagnosen med sitt barn.
• Barn och unga inom autismspektrumet: Barn och unga inom autismspektrumet är en guide för yrkepersoner, rådgivningsbyråer, familjecenter, småbarnspedagogik, närastående samt till stöd för andra som arbetar med barn och unga inom autismspektrumet och för beslutsfattandet som berör dem.
• Unga med autismspektrumtillstånd: Denna guide berättar om särdrag som avser autismspektrumet och hur de syns i beteendet hos unga med autismspektrumtillstånd.
• Syskonskap och autismspektrum: Syskonrelationer är några av de mest långvariga i livet. En syster eller bror med autism väcker ofta olika känslor hos andra syskon. Vägledning och stöd behövs från början för att upprätthålla en syskonrelation. Föräldrar spelar en nyckelroll i det. Den här guiden tar upp de olika aspekterna av ett syskonförhållande när syskonen är med autismspektrum tillstånd. Guiden ger föräldrar tips om hur man kan stödja en god syskonrelation.
• Vad då för autismspektrum: Detta är en allmän broschyr som sammanfattar grunderna i autismboken.

Autism är ett mycket mångsidigt fenomen när det gäller dragen, varför åldern då en diagnos ställs varierar.

Att få en diagnos ökar ofta en persons förståelse för sig själv och sin närmiljö. En diagnos är inte en förutsättning för rehabilitering och stödinsatser, men det är ändå av särskild vikt om det behövs social- och hälsovård, anpassningar eller stöd, till exempel i daghem eller skola, och om rehabilitering eller terapi behövs. En diagnos hjälper till att strukturera information.

En diagnos är inte alltid nödvändig. Om en person upplever att den lever ett tillfredsställande liv, och de autistiska dragen inte hindrar dem från att fungera i vardagen, är en diagnos inte alltid relevant för personens eget liv.

Autismspektrumdiagnostiken förändras

Det internationella klassificeringssystemet ICD-10 (International Classification of Diseases) som upprätthålls av Världshälsoorganisationen (WHO) håller också på att fasas ut i Finland och kommer att ersättas av ICD-11-klassificeringen. Den nuvarande uppskattningen för ikraftträdandet av ICD-11-klassificeringen är 2027.

I ICD-10 klassificeringen klassificeras diagnoser av autismspektrumstörningar som genomgripande utvecklingsstörningar (F84). ICD-11-klassificeringen använder termen autismspektrumtillstånd. Denna nya paraplydiagnos ersätter de separata diagnoserna; barndomsautism, Aspergers syndrom, disintegrativ utvecklingsstörning och atypisk autism. I samband med diagnosbytet kommer Retts syndrom, som orsakas av en mutation i X-kromosomen, att tas bort från diagnosgruppen autismspektrum.

Diagnostisk process

Det finns ingen specifik åldersgräns vid vilken autismsdragen ska framträda eller efter vilken diagnosen ska ställas. Ett tidigt erkännande av autisms egenskaper är dock viktigt så att vardagliga stödåtgärder, miljöförändringar och nödvändig rehabilitering kan påbörjas så tidigt som möjligt.

Autism kan också diagnostiseras i tonåren eller vuxen ålder. I det här fallet ökar ofta krävande och föränderliga livssituationer de sociala krav som miljön ställer eller associerade diagnoser framhäver autismens dragen.

• Boka tid hos läkare (vårdmottagning, skol- eller elevhälsovård, företagshälsovård, offentlig eller privat hälsovård).
• Förbered dig inför mötet (tänk på och skriv ner hur autismdrag yttrar sig, använd t.ex. autismscreeningsformulär).
• Begär remiss för neuropsykiatriska undersökningar

Processen att diagnostisera autism sker vanligtvis inom specialiserad medicinsk vård, i ett multidisciplinärt team och under ledning av en specialist. Processen är flerstegs och olika neuropsykiatriska undersökningar relaterade till screening och bedömning, strukturerade intervjuer och observationsåtgärder används för att bedöma dragbilden. I den diagnostiska processen ingår oftast en första intervju med en sjuksköterska, besök hos psykolog, möten med olika terapeuter, intervjuer med nära och kära och en specialisttid.

De viktigaste områdena för att diagnostisera autism är kommunikation, funktionsförmåga, social interaktion och intressen. Hela livscykeln beaktas vid diagnosen. Människor uppmanas ofta att ta med, till exempel, feedback från förskoleutbildning eller skola, skolintyg, ett barnhälsovårdskort och andra dokument relaterade till barndomens tillväxt och utveckling.

Eftersom autism är en medfödd egenskap är det under forskningsprocessen önskvärt att höra föräldrars eller andra pedagogers synpunkter och erfarenheter från ämnets tidiga barndom. Föräldrar uppmanas ofta att svara på frågor i en strukturerad intervju. Denna intervju är dock inte alltid nödvändig i den vuxna diagnostiska processen.

Att få en remiss från en läkare, stå i kö till specialistvård och neuropsykiatriska undersökningar kan vara tidskrävande i sig. Varaktigheten av den diagnostiska processen är alltid individuell.

I Finland bygger socialvårdstjänsten inte på diagnoser utan på en individs eller familjs specifika behov. Behovet av tjänster utvärderas genom att göra en bedömning av behovet av tjänster. Alla har rätt att få en bedömning av behovet av tjänster, om det inte är uppenbart att en bedömning är onödig.

Socialtjänsten omfattar tjänster till

• som stöd för att klara av det dagliga livet,
• för stödbehov med anknytning till boende,
• för behov av ekonomiskt stöd,
• för att förhindra marginalisering och främja delaktighet,
• för stödbehov på grund av närstående- och familjevåld och annat våld, utnyttjande eller annan illabehandling
• för stödbehov på grund av närstående- och familjevåld samt annat våld eller annan illabehandling,
• för stödbehov i anslutning till akuta krissituationer,
• för att stödja en balanserad utveckling och välfärd hos barn,
• för stödbehov på grund av missbruk av berusningsmedel, annat beroendebeteende, psykisk ohälsa eller andra sjukdomar, skada eller åldrande
• för stödbehov med anknytning till fysisk, psykisk, social eller kognitiv funktionsförmåga, samt
• för att stödja anhöriga och närstående till personer som behöver stöd

Allmän socialvårdstjänst enligt socialvårdslagen är tillgänglig för alla utifrån deras behov. Dessa sociala tjänster inkluderar:

• Socialt arbete och social handledning
• Social rehabilitering
• Service för att främja ekonomisk funktionsförmåga
• Familjearbete
• Hemservice för barnfamiljer 
• Hemvård
• Stödtjänster
• Boendeservice (tillfälligt boende, stödboende, gemenskapsboende och serviceboende med heldygnsomsorg)
• Service på en institution
• Service som stöder rörlighet
• Alkohol- och drogarbete och beroendearbete
• Särskild service inom alkohol- och drogarbetet och beroendearbetet
• Mentalvårdsarbete och tjänster inom mentalvårdsarbetet
• Rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor
• Övervakning av umgänge mellan barn och förälder
• Ledighet för personer som vårdar en anhörig eller närstående
• Elevhälsans kuratorstjänster

Om den allmänna socialvårdstjänsten inte räcker till för att täcka behoven av stöd, kan tjänsterna tillhandahållas med stöd av speciallagstiftning inklusive tjänster för personer med funktionsnedsättning, särskilda omsorgstjänster för personer med intellektuella funktionsnedsättningar, kompletterande och förebyggande socialhjälp, barnskydd, rehabiliterande arbete, uppgifter som rör vårdnad av barn och umgängesrätt, familjearbete och informellt vårdstöd.

Tjänster och förmåner för familjer

Tjänster riktade till familjer stödjer föräldrar eller andra vårdnadshavare i deras strävan att säkerställa barns välmående och goda fostran. Dessa tjänster inkluderar:

• Småbarnsfostran och omsorg
• Förskoleutbildning samt morgon- och eftermiddagsverksamhet
• Mödra- och barnhälsomottagningar
• Barnvägledning och familjerådgivning
• Barnomsorg
• Adoption
• Hälso- och sjukvård
• Vårdnad, underhåll, erkännande av faderskap
• Familjecentraler

Funktionshinderservice och stödåtgärder

Tjänster och stödåtgärder enligt handikapptjänstlagen ordnas om en person med funktionsnedsättning inte får tillräckliga tjänster och stödåtgärder som uppfyller deras behov enligt en annan lag.

De tjänster och stödåtgärder som organiseras av välfärdstjänster enligt lagen om handikapptjänster inkluderar:

• Träning 
• Personlig assistans 
• Särskilt stöd för delaktigheten 
• Stöd i att fatta beslut 
• Krävande multiprofessionellt stöd 
• Stöd för boendet 
• Stöd för boendet för barn 
• Stöd för tillgängligt boende 
• Kortvarig omsorg 
• Dagverksamhet 
• Arbetsverksamhet för personer med utvecklingsstörning 
• Stöd för rörligheten 
• Ekonomiskt stöd för personer som använder livsuppehållande respirator 

Välfärdsområdena kan också anordna andra tjänster och ekonomiska stödåtgärder som behövs för att lagens syfte ska uppfyllas.

För att få socialvårdtjänst, kontakta ditt välfärdsområd.

Rehabilitering måste utgå från att stödja utvecklingen av en sund självkänsla hos en person inom autismspektrumet. De behöver inte ändra eller dölja sina egenskaper. Rehabiliteringens viktigaste uppgift är att stödja färdigheter som säkerställer ett så självständigt liv som möjligt och att uppnå sina egna mål.

Varje rehabiliteringsmetod som bygger på avsikten att dölja eller ta bort de egenskaper som är karakteristiska för autismspektrumet från beteendet är inte lämplig och ökar inte välbefinnandet för en person på autismspektrumet.

Rehabilitering och stöd till en person inom autismspektrumet ska alltid utgå från att öka dennes personliga förmåga att fungera i olika miljöer, så att individens välmående står i centrum. Förutsättningen är att personer inom autismspektrumet accepteras som de är.

Rehabiliteringen utgår från den rehabiliterandes behov och mål. Rehabilitering är en systematisk process där de rehabiliterade bibehåller och förbättrar sin funktionsförmåga och arbetsförmåga med hjälp av professionella. Det är väsentligt att de rehabiliterandes egen aktivitet och engagemang stöds och att deras verksamhetsmiljöer anpassas för att stödja rehabiliteringen. Rehabilitering är en del av ett tvärsektoriellt servicesystem som även stödjer personer som står den rehabiliterande nära. 

Rehabilitering kan ordnas genom ett välfärdsområd, specialiserad sjukvård eller FPA. Ansvaret för att organisera rehabiliteringen ligger på ditt välfärdsområd.

Rehabilitering kan tillhandahållas som:

• Medicinsk rehabilitering
• Yrkesinriktad rehabilitering
• Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
• Social rehabilitering

För att få rehabilitering, kontakta din läkare och begär en bedömning av ditt rehabiliteringsbehov.

Kamratstöd är en aktivitet som bygger på ömsesidighet, vilket innefattar interaktion med andra som upplevt samma sak.

Kamratstöd från medlemsföreningar

Kamratstöd anordnas av Autism Finlands medlemsföreningar. Föreningarnas kamratgrupper finns på föreningarnas egna hemsidor.

Kamratstöd stunden online

Kom och dela erfarenheter och utbyt idéer med andra deltagare. Diskussionerna bygger på kamratstöd och är öppna för alla medlemmar i målgruppen.

Välkommen till Autism Finlands peer-ögonblick online. Du kan delta i ett ögonblick som du känner att du tillhör. Du behöver ingen officiell diagnos, din egen erfarenhet är viktigast.

Autism Finlands frivilliga kamratstöd

Autism Finland har utbildat frivilliga kamratstödjare att ge kamratstöd när diagnosen autismspektrumstörning är ny eller om livets omständigheter är utmanande. Kamratstöd är kortvarigt och är tillgängligt för vuxna.